Vi är köttätare!

Forskarna räknar med att det tar 300–500 generationer innan det blir en större förändring av generna. Den äldre stenåldern (paleolitikum) började för ungefär 2,5 miljoner år sedan, när människan först började tillverka stenverktyg. Paleolitikum slutade för ca 10 000 år sedan och efterföljdes av bondestenåldern (neolitikum), då vi började med jordbruk.

StenåldersjägareSverige var istäckt fram till den senaste istidens slut för ca 12 000 år sedan och därför har vi få lämningar från den äldre stenåldern. Klimatet var efter istiden under långa tider alltför ogynnsamt för odling och därför har jordbruket i Sverige en mycket kortare historia än i sydligare länder. Vi är fortfarande genetiskt anpassade till att äta den mat som människan åt under den period vi var jägare och samlare och innan vi började bruka jorden. Får vi inte animalisk mat, riskerar vi felnäring och sjukdom och vår prestationsförmåga blir därefter. Under den äldre stenåldern skaffade människan sin mat genom jakt och fiske, men också, fast inte så mycket, genom insamlandet av rötter, nötter, grönsaker, bär och frukt under kortare perioder av året. Den korta sommaren i Sverige gav mycket lite mat från växtriket – den helt övervägande delen av vår mat kom via jakten och fisket.

Kött och fisk

 Att jakt och fiske är saker som fortfarande engagerar människan, visar sig inte minst på höstarna vid älgjakten. Sportfisket är också en omhuldad fritidsaktivitet i alla åldrar.
Man gör till och med musik om det. Starta videon!

Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

Den domierande basfödan var alltså kött och fisk. Fettinnehållet var mycket högt och man valde alltid i första hand de feta djuren och åt med särskild förkärlek de fetaste bitarna av bytet. Faktum är att människan utrotade många arter, just på grund av sin förkärlek för fettet. Stora djur som mammut, ullhårig noshörning och jättehjort utrotades, på grund av att man bara tog till vara de allra fetaste bitarna av bytet och lät resten ligga kvar.

Människan har förmodligen aldrig varit så kraftfull som under sin tid som storviltjägande köttätare! Fördelningen mellan de olika näringsämnena varierade naturligtvis en del beroende på klimatet. Ju längre norrut man kom, desto mer dominerade jakten och fisket och de människor som levde nära kanten av inlandsisen åt nästan enbart fett och protein, med klar dominans för fettet.

Längre söderut fick växtdelar större betydelse, men också fantastiska fettkällor som till exempel kokosfettet, rikt på nyttiga mättade fetter, med kraftiga antibakteriella egenskaper och även med skydd mot virus. Så är till exempel laurinsyra, som finns i kokosfett men även i modersmjölk och smör, verksam mot herpesvirus, som man tidigare trott inte gick att bekämpa. Monolaurin, som bildas från laurinsyra, tycks till och med ha effekt på HIV-virus!

Det tar lång tid för människan att förändra sina gener. Vi har nästan inte förändrats alls de senaste 70 000 åren och vår kropp är helt anpassad till fet köttdiet, mår bäst på fet köttdiet och presterar därför också bäst på fet köttdiet!

Vi har aldrig varit vegetarianer

'Vegomyten' av Lierre KeithIbland kan man se påståenden om att människan är allätare, men det är inte korrekt. Människan är ett rovdjur, men genom att vi lärt oss bemästra elden, har vi också lyckats hantera en för arten främmande föda (som till exempel grönsaker) och vi kan dra nytta av den fast vår matspjälkning egentligen är anpassad till animalisk föda. Växternas cellväggar består nämligen av cellulosa och vi kan normalt inte bryta ned dessa, utan att vi först kokar sönder dem. I min bok redogörs för en rad argument för varför människan inte kan leva på strikt vegetarisk kost eller vegankost utan att hälsan äventyras.

Jordbruket

Med jordbruket kom en kost som inte är artriktig för människan. Alla arter har en kost som är deras egen och som de är anpassade till. Människan står inte över detta.

Idag är ungefär en miljard människor överviktiga och lider av olika kostrelaterade sjukdomar. Sjukdomarna (övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer med mera) sammanförs under ett gemensamt namn: Det metabola syndromet (metabolism = ämnesomsättning).

Det metabola syndromets sjukdomar är av sent datum. Under 1900-talet undersöktes ett hundratal folkstammar som fortfarande levde på stenåldersnivå och åt jägarkost. De uppvisade inga av dessa sjukdomar. I stället var de friska och alerta, med utsökt benstomme, friska tänder och muskulatur som en elitidrottare.

Idag äter de flesta idrottare högkolhydratkost.

Att vi skulle prestera allra bäst på den kost som världen över i massomfattning gör folk sjuka är en absurd tanke, som mer har att göra med de stora ekonomiska vinster man kan göra på kolhydratmaten, gainers, energibars och allehanda suspekta tillskott.

Naturligtvis presterar vi bäst på den artriktiga kost som håller oss friska och starka!

I boken beskrivs alla de fördelar man får när man går över till Jägarkost, till exempel:

  • Kraftigt förbättrad hälsa och stärkt immunförsvar.
  • Naturlig balans av hormonsystemet med sänkta nivåer av hormonet insulin och höjda nivåer av testosteron och tillväxthormon, en slags "naturlig doping".
  • Dessa hormoner ger en extra förstärkning av muskulaturen.
  • Fettkosten ger högre fettförbränning och större uthållighet.
  • Den högre fettförbränningen minskar glykogenanvändningen och därmed minskar också mjölksyraproduktionen.
  • Explosiviteten ökar.
  • Jägarkosten kombineras i boken med hormonellt intelligent träning för att ytterligare förstärka fördelarna.

Till början av sidan